Livsviktigt att använda adrenalin vid anafylaktisk chock

Getingsäsongen står för dörren och för landets bi- och getingallergiker väntar en påfrestande tid. Ett enda stick kan få förödande konsekvenser om man inte har sin medicin nära. Tyvärr har det visat sig att flertalet inte använder sin adrenalininjektor, trots att det är förenat med livsfara att låta bli.

Jonathan Gatefalc var bara nio år när han blev getingstucken första gången för fyra år sedan. Reaktionen blev kraftig. Knappt kontaktbar och med igensvullna luftvägar rusades han till sjukhus där det konstaterades att han råkat ut för en anafylaktisk chock, orsakad av getingsticket. Efter den händelsen utrustades Jonathan med adrenalinpenna, och under sommarhalvåret lämnar han inte hemmet utan sin magväska med pennan och annan allergimedicin. I genomsnitt tre gånger om året måste han använda adrenalinpennan. Men Jonathan skiljer sig från mängden. Han tvekar nämligen inte att ge sig själv injektionen.

Han vet att han mår så mycket bättre om han tar medicinen, säger mamma Sirpa Gatefalc.

De flesta som kommer in till akutmottagningarna med svår allergichock har inte använt sin penna, eller har den ens med sig. Badrumsskåpet är förmodligen den vanligaste förvaringen av denna livsviktiga medicin, trots instruktioner från läkaren om att den ständigt ska bäras med.

Katalin Zara på Allergicentrum i Linköping

Livsviktigt att få öva

Det bästa sättet att komma förbi rädslan och osäkerheten är genom praktiska övningar. En del allergimottagningar, men långt ifrån alla, låter sina patienter öva i att ta adrenalininjektioner. Ibland används en penna utan nål i de här sammanhangen, men för att det ska bli så autentiskt som möjligt bör man ge sig själv en riktig injektion på mottagningen.

Genom att träna kan man övervinna sin rädsla och oro. Man märker att man klarar av det och att det inte var så farligt.

Katalin Zara påpekar dock att det finns läkare som skriver ut adrenalinpennor som inte ens vet själva hur den ska användas. Hur ska man då kunna instruera sina patienter?

Man vet att de innehåller adrenalin och de har en spets, men hur de används rent praktiskt är inte allmänt känt bland förskrivarna. Det finns flera studier som visat att det är så. Det är ju inte bara allergimottagningar som skriver ut adrenalinpennor, även vårdcentralerna gör det och ibland kanske det görs lite för ofta. Endast de med de allvarligaste reaktionerna ska ha en penna.

I Jonathan Gatafalcs fall blev träningen i att ta adrenalinpennan en naturlig del i samband med ett av alla getingstick. Mamma Sirpa hade gett honom en injektion innan de åkte in till akuten, men väl där så tyckte läkaren att det var bra om Jonathan själv fick ge sig den extra dos som behövdes. Särskilt som Jonathans dåvarande skola vägrade att ge honom adrenalinet när det behövdes.

Smärtfritt att ta adrenalin

På Allergicentrum i Linköping har Katalin Zara och hennes kollegor nyligen genomfört en studie bland patienterna för att ta reda på hur smärta i samband med injektioner av adrenalin upplevs. Totalt fick tjugo vuxna personer ge sig själva injektioner med EpiPen och Anapen, de två olika pennorna som finns på marknaden. Fjorton av dessa tyckte att EpiPen var något eller mycket mera smärtsam än Anapen. Endast tre tyckte att Anapen var något mer smärtsam och ingen att den var mycket mer smärtsam.

Det var egentligen ingen som fick särskilt ont av någon av sprutorna, säger Katalin Zara. Men det är nog så att Anapen gör lite mindre ont, det blev trots allt en signifikant skillnad i studien på de två pennorna.

En förklaring till att EpiPen upplevdes som mer smärtsam kan vara att den har en längre och grövre nål och kräver mer hårdhänt hantering. För att utlösa injektionen måste EpiPen slås in i låret, medan Anapen hålls mot låret och injiceras genom ett tryck på pennan med tummen.

Var det något som var överraskande i studien?

Lite anmärkningsvärt var det att några av sprutorna, EpiPen, inte löstes ut vid första försöket. Antagligen berodde det på tveksamhet när man slog till, man visste inte hur hårt man skulle slå. Först vid andra försöket löstes de ut.

Nu när det äntligen blivit sommar, värme och sol vill man ju vara ute så mycket som möjligt. Men om man nu som getingallergiker ska undvika att bli stucken men inte har någon lust att sitta inomhus hela sommaren, hur gör man då?

Man ska inte dricka saft eller läsk utomhus, tipsar Jonathan Gatefalc som nu genomgår en omfattande vaccineringsbehandling mot sin getingallergi.

Viktigast av allt är dock att alltid ha med sig sin adrenalinpenna. Och att använda den om man blir stucken.

Det kan vara livsavgörande. Om man inte tar sitt adrenalin kan utgången vara dödlig, säger Katalin Zara.

FAKTA GETINGALLERGI

Getingallergi kan uppstå när som helst i livet och kommer ofta plötsligt, utan förvarning. Det är kroppens immunsystem som överreagerar på giftet hos getingen. Getingallergi har ingen koppling till annan allergi och ska vid lindriga symtom behandlas med antihistaminer och/eller kortisontabletter. Vid svåra reaktioner, så kallad anafylaktisk chock, måste adrenalin tillföras. Symtom på anafylaktisk chock vid getingallergi kan vara blodtrycksfall och medvetslöshet. Om man har en adrenalinpenna ska denna omedelbart användas, därefter ska sjukvården kontaktas. Vid särskilt svåra fall kan immunterapi, ett slags vaccinering som pågår under flera år, göra att man bättre tål getingstick i framtiden.

Text: Louise Cederlöf 

Läs mer

• Mer om getingallergi

• Getingstick - vad gör jag?