|
En anafylaktisk reaktion är en överkänslighetsreaktion som kan vara livshotande. En anafylaktisk chock orsakas av ett plötsligt frisläppande av substanser från cellerna ut i blodet och vävnaderna. De frisläppta substanserna, främst histamin, påverkar blodkärlen och orsakar svullnad i mun och svalg. Blodtrycket faller, buksmärtor kan uppstå. Yrsel, svimning och chock kan följa och patienten förlorar medvetandet. Då talar man om en anafylaktisk chock eller allergichock.
De vanligaste orsakerna till en anafylaktisk reaktion är födoämnen, insektsstick och vissa läkemedel. Åtta födoämnen, jordnötter, soya, trädnötter, vete, fisk, skaldjur, mjölk och ägg står för 90 procent av reaktionerna. Reaktioner på jordnötter är oftast allvarligare än andra födoämnen. Så lite som en ½ jordnöt eller mindre kan orsaka en allvarlig reaktion. Reaktioner kan komma inom ett par minuter eller efter ett par timmar efter det att man har utsatts för något man inte tål. Astma och födoämnesallergi innebär en ökad riskfaktor. Tidig diagnos och snabbt insatt behandling är viktig. Adrenalin injicerat in i lårmuskeln är förstahandsmedel vid allvarliga reaktioner. Allergiker som riskerar att få en anafylaktisk chock bör vara utrustade med adrenalin för egeninjektion. Har man haft en anafylaktisk reaktion skall orsaken utredas av en läkare. Om reaktionen beror på jordnötter, trädnötter, skaldjur, eller fisk skall den inte ignoreras även om den är lindrig. Särskilt viktigt är detta vid reaktioner på grund av jordnötsallergi. Till trädnötter räknas t.ex. hassel-, para-, val- och cashewsnötter. Symtom vid anafylaktisk chock Lindriga symtom är nässelutslag, stickningar och klåda runt munnen, enbart svullnad runt ögon och mun men personen mår i övrigt bra. Allvarliga symtom är klåda, särskilt under fötter, i handflator eller hårbotten, stickande känsla i munnen, svullnad i mun och svalg, magsmärtor, illamående och kräkning, andnöd, astmasymtom och en pågående försämring av allmäntillståndet. Situationen är akut om patienten förlorar medvetandet. Behandling av anafylaktisk chock
Patienter som riskerar att få en allvarlig reaktion bör förses med adrenalin för intramuskulär injektion, antihistamintabletter och vattenlösliga kortisontabletter för egenbehandling. Lindriga symtom kan behandlas med antihistaminer. Om symtomen förvärras bör läkare kontaktas. Vid en allvarlig reaktion är förstahandsbehandlingen adrenalin intramuskulärt. Har patienten adrenalin för injektion skall det injiceras omedelbart. Ju förr desto bättre. Därefter tas antihistamin- och kortisontabletter. Dessa påverkar inte det akuta förloppet. Antihistamintabletterna lindrar nässelutslag och klåda. Kortisontabletterna minskar risken för senare reaktioner. Många patienter får också astmasymtom och skall ta sina astmamediciner. 112 skall kontaktas och patienten skall så snart det är möjligt till akutmottagningen. Patienten skall ligga med benen högt tills ambulans anländer. Det finns en rad olika antihistamintabletter t.ex.Clarityn, Loratadin, Zyrlex, Cetirizin. Vanligen förskrivs Betapred kortisontablett. Idag finns två adrenalinpennor. Dels en nyare injektionspenna, Anapen, som ser ut som en insulinpenna. Anapen hålls mot låret och injektionen utlöses med hjälp av en avtryckningsknapp. Dels en autoinjektor Epipen. Epipen hålls ca 30 cm från låret och injektionen utlöses genom att sprutan slås hårt mot låret.
Vissa allergier, t.ex. allergi mot insektsbett kan behandlas med immunoterapi (vaccinering). Hur verkar adrenalin? Vid anafylaktisk reaktion vidgas bl.a. blodkärlen så att vätska från blodet läcker ut i vävnaderna och ger svullnad samtidigt som blodtrycket sjunker. Dessutom dras luftrören samman och ger andningsbesvär. Adrenalinet drar snabbt ihop blodkärlen, slappnar av glatt muskulatur. Det förbättrar andningen, stimulerar hjärtat och förhindrar fortsatt uppsvällning i ansiktet och av läpparna. Vad kan man göra för att undvika en allergichock? Den bästa behandlingen är att undvika det man inte tål. Allergi mot geting och bi: Slå inte efter bin och getingar. Döda bin och getingar kan utsöndra lukter som göra att andra getingar eller bin kommer och attackerar. Var försiktig på ställen där det kan finnas bon. Använd inte parfymer och inte fladdrande kläder med starka färger. Täck över matvaror och var försiktig när du äter och dricker utomhus. Ha inte doftande, färgglada blommor och övermogen frukt nära maten. Gå inte barfota utomhus.
Matallergi: Läs innehållsförteckningar. Var extra försiktig med godis, choklad, mat och bakverk som saknar innehållsdeklaration. De kan innehålla jordnötter, nötter eller mandel. Var särskilt vaksam när du äter ute. Be om exakt information om vad maten innehåller. Tala om vad du inte kan äta om det är nödvändigt. Chansa inte, välj bara sådant som du är helt säker på. Var uppmärksam på köksutrustningen t.ex. att samma köksredskap används till flera maträtter. Nötter används ofta i orientalisk mat - undvik mat där du inte har full kontroll på tillagningen. Undvik bufféer. Intressanta artiklar |
